Vändpunkt

I dag är det den första februari. För många är månaden en av de segaste bland månader. För det tar liksom aldrig slut. Det där tunga, mörka, våta och kalla som kallas vinter. Så vet jag att många känner – men inte jag. För mig vänder det redan i  januari. När sedan februari kommer är det nedförsbacke hela vägen. Nu kan jag börja om. Och jag vet att det blir lite ljusare för var dag, även om mörkret dominerar fortfarande. Härom veckan lät jag ljuset smyga sig in i mitt fönster, kunde titta på små vårlökar när jag arbetade. Och härom dagen köpte jag årets första tulpaner. Ett härligt överflöd av färger. Ett löfte om att det finns en vår, ett ljus och en värme. Inom mig gror små frön av glädje. För mig börjar den bästa tiden nu…


Kommentera