En stund på trappan

I dag var det premiär för fika på trappan i solen. Invirad i filt satt jag en liten stund med kaffe och bok och njöt av att bara vara. Sen tog jag några foton i mitt trädgårdsland. Vårrusig och glad klampade jag runt i landet, trots att mina träskor sjönk ner i blötsnö och mina strumpor blev våta. Jag smög nära små vackra fröställningar som har klarat vinterns kyla och stormar. Och mitt rostiga hjärta, som vinglar på en pinne i landet. Ibland är det lilla så vackert att det gör ont i själen…

  
  

4 reaktion på “En stund på trappan

Kommentera