God Jul…

… och ett gott nytt år från mig till er!
Själv tar jag julledigt ett tag och laddar alla batterier inför 2013. December har varit en lugn månad för mig, utan julmarknader och öppet hus. Men istället med utrymme för annat, både för tankar och idéer och framför allt tid med min familj. Mina smycken och tavlor har varit på besök på Glöd i Alingsås (mina smycken är där fortfarande) och Carina har skött julförsäljningen åt mig på ett strålande sätt. Tack fina och inspirerande Carina för att jag har fått komma och ta plats i din mysiga butik! Till alla från mig – må gott, ät gott och njut!

Gott nog

Så här dagarna innan jul börjar ett lugn att infinna sig hos mig. Julkorten är postade, klapparna köpta och här sitter jag och funderar på det där med ”gott nog”. För när vi som mest behöver sätta en gräns för oss själva och andra, och nöja oss med att det blir just ”gott nog”, verkar vi snarare höja kraven ett pinnhål. Själv accepterar jag att jag har gjort ”gott nog” och att det sen får bli lite som det blir med resten. Jag kommer till en gräns när jag liksom ger upp och inser att det blir bra ändå, och att det faktiskt inte är ytan som är det viktiga. Fast det visste jag ju redan, att ytan inte är viktig, att allt det där piffet inte är det som verkligen betyder något. Jag hade bara glömt det mitt i all julhysteri…

Tomte på advent

Min son på 4,5 år och jag pysslar mycket. Han har nog ärvt det av mig. Pysselgenen. För ett tag sen pysslade vi ihop en tomte. Limpistolen åkte fram och med en toarulle, en flörtkula, lite ull, en bit filt och några knappar blev den så här fin! Såklart är ögon och mun det som verkligen ger karaktär till tomten. Och dom stod inte jag för.
Ha en riktigt skön 3:e advent!

Dagens röda

Vad sägs om en bakelse? Cykelslang är ett fantastiskt material att arbeta med. Här är den klippt i flikar och ihopsnurrad till en brosch. Lite som en medalj, eller som en bakelse. Kanske lakritsbakelse med grädde och små röda söta bär?
På tal om medalj… dagens medalj får gå till min tappra besökare på gårdagens öppna hus. I värsta ovädret, när jag trodde ingen ens skulle tänka tanken att gå ut i närkamp med stormen och regnet, kom hon och ringde på min dörr i en fin rödprickig regnkappa. Köpte en tavla gjorde hon också. Tack!

Dagens röda!

Är det jultider, så är det. Därför blir dagens röda några praktexemplar ur min samling med gamla plåtburkar. Några av dom använder jag i köket, till te och kaffe. Medans de andra står i ett skåp, bakom en glasdörr, så jag kan kika in när jag går förbi. Älskar plåtburkarnas färger och mönster och plåtens blanka yta. Jisses vad det blir snyggt. Jag anser mig inte vara maniskt samlande. Inga Tradera-bjudningar eller dyra antikaffärs-inköp här inte. Utan det är när man liksom råkar snubbla på en burk, i bra skick, till rimligt pris som allt blir spännande. När ett besök på en loppis blir krönt av ett plåtburksfynd, då är jag som ett barn på julafton…

Allt som är rött rött…

… tycker jag är vackert! Och det är ju lämpligt nu i jultider. Annars funkar i och för sig rött året om. Och speciellt om det har prickar på sig. För prickar går jag också igång på. Ja, vissa dagar är man mer lättroad än andra. Som i dag, det räcker med en bild på mina två plexiglaskvinnor som liksom dansar över en rödprickig bakgrund, för att jag ska bli glad och känna den där sprudlande skaparlusten. Och fortsätter sen eftermiddagen med öppen ”butik” i samma härliga anda som gårdagen gjorde, så är jag helnöjd. Gårdagen bjöd nämligen på besök av bland annat två kvinnor. Från mitt kvarter. Ett möte som borde skett för flera år sen (man träffar sina grannar för sällan). Den ena var en äldre dam som bott i kvarteret sen 1964, i det där huset jag passerar nästan varje dag. Jag har sett henne ligga med huvudet nere i myllan och rensat ogräs. Nu fick vi pratat och jag fick ett erbjudande om att plocka plommon i hennes trädgård nästa höst. Den andra besökaren älskade rött (precis som jag) och dök genast på ett av mina gummihalsband med knallröda pärlor.
A match made i heaven!

Så titta in i dag mellan 17 & 19… vi vet aldrig hur det slutar!